.

Nu får det räcka. Jag är less på att det alltid är jag som ska lösa alla problem och ta emot all skit. Jag måste också få unna mig lite iallafall, och direkt jag tänker göra det, då blir det "världens undergång".

Jag vill lösa dessa problem, och ni kan inte säga att jag inte försökt. Men jag blir less när inte ni bryr er. När inte ni bryr er, varför ska jag? Och varför är det alltid jag som ska lösa allt, som om jag vore nån jävla fredsmäklare? När jag pratar med er o försöker lösa problemen blir ni bara sura på mig o säger att jag inte ska lägga mig i. Om jag inte lägger mig i, då bryr jag mig inte enligt er.
Tydligen kan jag aldrig, oavsett vad jag gör, vara er till lags.

Och som en av er sa, att jag är falsk och värdelös, gör att jag tappar all ork och lust till att hjälpa er. Inse fakta, jag har ställt upp i vått och torrt. Jag har gjort det ena med det andra utan att ens kräva ett tack.

Är det för mycket att begära att ni också hjälper mig att lösa våra problem?

Nu har jag iallafall en ljusglimt i mitt liv som jag tänker fokusera på och han heter Hälge.

Snart får du komma hem till oss, lilla älskling.