Att man aldrig lär sig.

Oavsett ålder och kön så verkar det ibland vara så att man vänder på dygnet.
Detta har jag nu tydligen lyckats med.
Jag vill sova, men kan inte eftersom jag sovit bort hela dagen.
Istället ligger jag i sängen med datorn som sällskap och söker efter någon som är social.
Hittar jag nån?
Såklart inte, vettiga människor sover den här tiden.

Men på ett sätt kanske det är bra att jag är vaken, måste ändå vaka nästa natt pga undersökningen jag ska göra.
Jag ska 7:30 på onsdag morgon lägga mig i en säng på Sunderby Sjukhus med en massa elektroder i huvudet och försöka sova.

I only say good luck!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0