Sminkmani?
Har dagens kvinnliga barn och ungdommar drabbats av sminkmani? Och dessa 80+are som envisas med att dra på 150 tusen kilo puder för att undvika rynkor och se ut som 75+are?
Jag själv har väl aldrig varit mycket för smink, jag har inte rätt intresse eller ork för det. Jag ser inte poängen i att stiga upp kl.5 på morgonen och måla på döda löss. Hellre sover jag den tiden.
Självklart är det ens eget val om man vill måla sig eller inte, oftast (jag ska inte säga aldrig) väljer jag den naturella looken just för lathetens skull. Kanske även för min ovisshetsskull. Jag har ju aldrig haft nå kvinnligt inflytande i mitt liv just på den fronten.
Jag är självlärd, och därav kass när det gäller just smink.
Jag förstår att tjejer som just kommit in i tonåren gärna målar sig av den anledningen att man är lite tuffare, lite coolare, lättare att dölja finnar och man ser äldre ut. Och att äldre gärna målar sig för att dölja rynkor, påsar under ögonen och se lite yngre ut.
Det som jag inte förstår är hur föräldrar till te.x 7-åringar kan tillåta sin lilla dotter sminka sig, klä sig och bete sig som en 17-åring. Det ska vara push-up, uringar och kortkort. Håret sönderblekt och tuperat, ögonen alldeles sotiga och piercingar i läppen. Det är sant, jag har sett det. Däremot tror jag att piercingen var fejk, eller jag hoppas på det iallafall.
Nä, nu låter jag som en riktig satkärring, förlåt.
Det är bara det att jag inte riktigt hänger med i "sminkvärlden".
Jag fattar inte poängen, vitsen eller meningen.
Jag fattar inte vad som är vad, vad som ska målas dit och varför.
Dom få gånger jag använder mitt smink, som säkert redan fyllt 15 år (dags att förnya?), känner jag mig oftast väldigt obekväm.
Jag har kollat runt på bloggar, youtube, google m.m. om hur man gör osv. för att söka lärdom och få lite inspiration till att bli mer kvinnlig.
Jag har funderat i flera år på att gå igenom mitt smink och förnya allt som finns där. Hade jag varit hemma nu så hade jag säkert satt igång, denna natt verkar bli som dom senaste nätterna, dvs sömnlöst.
Att vara kvinna är kanske inte min grej. Pojkflicka lockar mer och mer. Världen måste ju ha oss också.
Men det finns gånger jag har smink, och jag tycker det är lite roligt att experimentera.
Grejen är bara den att jag oftast inte vill gå ut genom dörren om jag har smink på mig.
Andra vill inte gå ut genom dörren utan smink...
Jag själv har väl aldrig varit mycket för smink, jag har inte rätt intresse eller ork för det. Jag ser inte poängen i att stiga upp kl.5 på morgonen och måla på döda löss. Hellre sover jag den tiden.
Självklart är det ens eget val om man vill måla sig eller inte, oftast (jag ska inte säga aldrig) väljer jag den naturella looken just för lathetens skull. Kanske även för min ovisshetsskull. Jag har ju aldrig haft nå kvinnligt inflytande i mitt liv just på den fronten.
Jag är självlärd, och därav kass när det gäller just smink.
Jag förstår att tjejer som just kommit in i tonåren gärna målar sig av den anledningen att man är lite tuffare, lite coolare, lättare att dölja finnar och man ser äldre ut. Och att äldre gärna målar sig för att dölja rynkor, påsar under ögonen och se lite yngre ut.
Det som jag inte förstår är hur föräldrar till te.x 7-åringar kan tillåta sin lilla dotter sminka sig, klä sig och bete sig som en 17-åring. Det ska vara push-up, uringar och kortkort. Håret sönderblekt och tuperat, ögonen alldeles sotiga och piercingar i läppen. Det är sant, jag har sett det. Däremot tror jag att piercingen var fejk, eller jag hoppas på det iallafall.
Nä, nu låter jag som en riktig satkärring, förlåt.
Det är bara det att jag inte riktigt hänger med i "sminkvärlden".
Jag fattar inte poängen, vitsen eller meningen.
Jag fattar inte vad som är vad, vad som ska målas dit och varför.
Dom få gånger jag använder mitt smink, som säkert redan fyllt 15 år (dags att förnya?), känner jag mig oftast väldigt obekväm.
Jag har kollat runt på bloggar, youtube, google m.m. om hur man gör osv. för att söka lärdom och få lite inspiration till att bli mer kvinnlig.
Jag har funderat i flera år på att gå igenom mitt smink och förnya allt som finns där. Hade jag varit hemma nu så hade jag säkert satt igång, denna natt verkar bli som dom senaste nätterna, dvs sömnlöst.
Att vara kvinna är kanske inte min grej. Pojkflicka lockar mer och mer. Världen måste ju ha oss också.
Men det finns gånger jag har smink, och jag tycker det är lite roligt att experimentera.
Grejen är bara den att jag oftast inte vill gå ut genom dörren om jag har smink på mig.
Andra vill inte gå ut genom dörren utan smink...
Kommentarer
Trackback
