.

Det går inte en enda dag utan att jag funderar på vad det är jag gjort som gör att jag förtjänar att ha det såhär bra, ha en underbar pojkvän, underbar familj och fantastiska vänner.

Jag vet att jag gjort många snesteg i mitt liv och inte alltid varit en "duktig flicka", men vad jag gjort som är så bra vet jag inte.
Men lyckligt lottad är jag!

Nu när jag är sjuk så tar min älskling hand om mig, kokar the, lagar middag (fast det gör han varje dag ändå), pysslar om mig och kommenderar mig att vila.
Det är en underlig känsla då nån tar hand om en. Jag är ju inte direkt bortskämd med sånt. Men samtidigt som det känns konstigt, känns det bra. Som att han verkligen vill att jag ska bli bättre och må bra. Inte bara skita i det, som dom flesta andra gör.

Jag har kommit fram till för längesen och än har jag inte blivit motbevisad, att svenska killar är jävligt egoistiska. Dock inte alla, men dom jag stött på.
Det känns som att dom spelar ett spel. Gör allt för att få kvinnan på fall, och när mannen börjar känna sig säker, då gör han mindre och mindre och tillslut ligger han med fötterna på bordet och pillar navelludd och glor fotboll.
Varför?

Nu blir det kaffe, see ya!