.

Allt jag äger och har glider ifrån mig.
Jag har ingen kontroll.

Jag är trött.
Tänk om man kunde få somna och bara sova, inget annat.
Bara sova...


bild från google

Livet är inte lätt alla gånger, det känns som att man vet varken ut eller in.
Man ställer sig frågor som man egentligen inte ens själv kan svara på.
Varför gjorde jag så? Varför gjorde jag si?

Det är ingen idé att tänka så, du blir bara knäpp.
Fast ändå kan man inte låta bli.
Om jag hade gjort så, så kanske du hade reagerat så...eller så.

Vad är poängen att sitta uppe en hel natt och analysera något som redan är gjort och inte går att få ogjort?
Kan man inte sitta uppe och istället fundera på hur man kan rätta till problemet?

Som sagt, livet är inte lätt alla gånger. Man har lust och ge upp och bara avsluta skiten.
Men jag är en envis jävel, jag ger inte upp i första taget.

Men något som jag också är, en jävel på att trassla till det för mig.
Kan du inte uppfinna balsam åt mitt liv?

Jag har inte tid för vila.
Jag har inte tid för lugn och ro.

Jag jobbar på som en tok, tar allt jag får och hoppas på en sjuhelvetes lön.
På måndag börjar mitt nattschema, I can't wait!
Hoppas att jag kan ta åt mig lite extra pass när jag ledig så man får lite fyllnads.

Hade jag vetat att det skulle bli såhär hade jag valt 100% ist för ynka 75% att gå.
Nåja, ge mig bara lite extra pass så blir jag nöjd.

Varför ska jag vara sjuk hela jävla tiden?
Fan så less jag blir.

Nu har jag åkt på en urinvägsinfektion och käkar antibiotika som gör mig så förbannat trött.
Blää...

Och du din jävel, tack för att du förstör mitt liv.